Reviderad 2021-08-18
Amatörradio är radiokommunikation mellan människor, via radio, på många olika trafiksätt. Till exempel: telefoni, telegrafi eller via digital kommunikation.
Amatörradio är en hobby med många inriktningar, exempelvis:
För att det inte ska bli missförstånd när man exempelvis talar om vilken amatörradiosignal man har, vad man heter eller var man bor brukar man bokstavera antingen med det internationella alfabetet eller det svenska bokstaveringsalfabetet.
Det internationella och svenska alfabetet (pdf-fil).
Varje region inom IARU (International Amateur Radio Union) har antagit en bandplan vars rekommendationer varje medlemsland åtagit sig att följa.
På SSAs webbplats hittar du
Bandplan HF (Kortvåg)
https://www.ssa.se/hf/dokument/#elf_l1_YmFuZHBsYW5lcg
Bandplan VHF-UHF-SHF
https://www.ssa.se/vushf/bandplaner/
Ett amatörradiocertifikat är bevis på att innehavaren har nödvändiga kunskaper för sin radioanvändning och har en tilldelad anropssignal, "eterns körkort", ett kompetensbevis efter examination inför särskild provförrättare.
Alla sändaramatörer har egen anropssignal. I Sverige var det tidigare Post- och telestyrelsen, PTS, som utfärdade amatörradiotillstånd samt tilldelade anropssignaler. Efter 2004-10-01 utfärdas amatörradiocertifikat/amatörradiolicens av Föreningen Sveriges Sändareamatörer, SSA, efter delegation från PTS.
Anropssignalen är unik och är utformad enligt internationella föreskrifter.
Signalen börjar med ett prefix som består av bokstäver eller siffror+bokstav som talar om vilket land det är, därefter en siffra, samt suffix.
För Sverige gäller:
SA och SM för privatperson (fysisk person),
SK för radioklubbar/föreningar (juridisk person),
SL för Försvarsmakten och FRO (Frivilliga radioorganisationen),
7S och 8S för evenemang, jubileer samt tävlingar (contest),
SB, SC, SD, SE, SF, SG, SH, SI och SJ är specialsignaler.
Prefixbokstäverna och prefixsiffrorna sammanställs med en siffra, som vanligtvis utvisar ett visst distrikt eller område i ett land. Sedan kommer suffixet vilket är unikt just för Dig ("sändaramatörens personnummer").
Ex vis SM3LIV - SM = Sverige, 3 = 3:e distriktet, LIV = personliga suffixet.
På SSAs webbplats hittar Du en förteckning över olika radioländers prefix (DXCC-lista).
https://www.ssa.se/hf/dokument/#elf_l1_ZHhjYw
Antennen är en av de viktigaste delarna i en radioanläggning. Antennen skall stråla ut och ta emot radiovågorna. En fritt och högt placerad antenn är av stor betydelse, speciellt på de korta våglängder. De vanligaste antennerna är dipolantenner, GP-antenner (jordplansantenner) och yagiantenner (riktantenner).
Antenner, är ett område där man själv har stora möjligheter att experimentera. Utbudet av antennböcker är stort.
APRS, står för "Automatic Packet Reporting System".
Systemet används av radioamatörer world wide. Systemet innebär att mobila och bärbara paketradioutrustningar byggs ihop med GPS-navigeringsmottagare. På det viset kan uppgifter om de rörliga stationernas identitet och position kontinuerligt överföras via paketradio över amatörradiobanden till terminaler med presentation på kartbilder.
Radiotrafiken till vissa digipeatrar förs även vidare till servrar på Internet så att man kan få fram information om APRS den vägen. På Internet webbsidor ex.vis www.aprs.fi kan man följa radiostationer på en karta där de olika positionerna är utsatta.
Ett speciellt fenomen som inträffar då partikelstrålningen från solen är som mest intensiv, norrsken respektive sydsken. På kortvåg märks detta främst på kortvågsbanden 80 meter och 40 meter där man får en mycket snabb QSB-fading på signalen. QSB se https://en.wikipedia.org/wiki/Q_code. På 20 - 10 meter får man väsande signaler, samt mycket starka kortvågssignaler på avstånd omkring 500 - 800 km. Aurorafenomenet är allmänt förekommande under hela året. Norrskenet kan förekomma under kortare perioder ca 5 - 10 minuter upp till timmar eller dygn.
Vid norrsken så riktar man antennerna norrut och hör stationer söderut, ett vanligt kommunikationssätt. Förutom tal och telegrafi på VHF/UHF används även FM-bandet. Där länkas man vidare via repeatrar som är uppsatta runt om i Sverige.
Läs i gruppen A
Rubriken Amatörradiofrekvenser/Bandplan
På några orter i Europa finns besöksstationer för sändaramatörer. Här kan man hyra in sig och köra amatörradio med unika stationssignaler. Många sändaramatörer besöker under sina semestrar dessa besöksstationer. Ofta kan hyra in sig för någon timme, dygn, weekend eller vecka.
Nedan finns några länkar till dessa besöksstationer.
Sverige
SKØTM är Tekniska museets amatörradiostation och SSA:s (föreningen Sveriges Sändareamatörer) officiella besöksstation.
http://www.tekniskamuseet.se/templates/Page.aspx?id=15065
RADIOMUSEETS BESÖKSTATION,SK6RM, i Göteborg
https://www.ssa.se/amatorradio/besoksstationer/sk6rm/
Läs gruppen A
Rubriken Alfabet/Bokstavering
Varje vecka, med uppehåll under sommaren samt över jul- och nyårshelgerna, sänds en bulletin via kortvåg och på en del VHF/UHF-repeatrar. Bulletinen innehåller information om aktuella händelser, meddelanden om möten och tips om DX-expeditioner som är på gång. Dessutom finns ett HQ-nät där SSA-styrelsen informerar och får synpunkter och information från deltagande medlemmar.
Redaktör för bulletinen är SM6VYP/Vallentin ”Valle” Eriksson.
På en separat SSAs webbplats hittar du en tabell över SSA-bulletinens sändningstider.
Läs i gruppen L
Rubriken Loggbok/Dagbok
Begreppet decibel (dB) användas i teletekniken för att beskriva förlopp av effekt, ström och spänning. Begreppet förekommer även i t ex akustik där det då är fråga om ljudtryck.
Decibel är ett dimensionslöst uttryck för graden av dämpning alternativt förstärkning.
Positiva decibeltal brukar kallas för förstärkning.
Negativa decibeltal brukar kallas för dämpning.
Matematiken för att räkna ut decibel är krånglig, därför finns tabeller som kan vara till hjälp. Man kan dock lära sig att:
+ 3 dB svarar mot en dubblering av effekten och
- 3 dB svarar för en halvering av effekten. Mer info om decibel se https://sv.wikipedia.org/wiki/Decibel
Nödtrafik
Trafik för att förebygga eller reducera ytterligare skadeverkningar vid uppenbar risk för allvarlig person- eller egendomsskada eller då någon är svårt skadad eller i livsfara.
Amatörradiotrafik
Icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven i personligt intresse och utan vinningssyfte
Amatörradiosändare
En radiosändare för radiotrafik på frekvenser upplåtna av Post- och Telestyrelsen (PTS) Se avsnittet om Amatörfrekvenser/Bandplan.
Amatörradiotillstånd
Tillstånd av Post- och telestyrelsens för att använda amatörradiosändare för amatörradiotrafik, som utfärdades före 2004-10-01.
Amatörradiocertifikat/Amatörradiolicens
Ett kunskapsbevis som utvisar att godkänt prov avlagts för att få använda amatörradiosändare. Efter 2004-10-01 utfärdar Föreningen Sveriges Sändareamatörer, SSA, amatörradiocertifikat/amatörradiolicens. Utfärdandet sker efter delegation från PTS till SSA.
Som Sändaramatör kan också "samla" på radiokontakter för att kunna ansöka om olika diplom. Sådana ges ut av olika länders amatörradioföreningar och radioklubbar. Här kommer bl. a. QSL-korten till nytta när du skall visa, att Du har haft de radiokontakter som krävs för att erhålla ett visst diplom. Alternativt att du laddar upp dina radiokontakter i Logbook of the World, LOTW, https://lotw.arrl.org/
Några exempel på diplom är:
DXCC-diplomet är det mest prestigefyllda, där kravet är bevisade kontakter med minst 100 länder. Diplomet ges ut av ARRL.
WAC (Worked All Continents) som visar att man haft kontakt med alla 6 kontinenter, Europa, Asien, Syd Amerika, Nord Amerika, Afrika och Oceanien. Diplomet ges ut av IARU.
WAS (Worked All States) som visar att man haft kontakt med alla USA:s stater. Diplomet ges ut av ARRL.
WASA (Worked All Sweden Award) som visar att man haft kontakt med alla Sveriges län, Diplomet ges ut av Sveriges Sändareamatörer, SSA.
WAZ (Worked All Zones) som visar att man haft kontakt med alla CQ-zoner i världen. Diplomet ges ut av CQ Magazine.
Sverige är indelat i åtta amatörradiodistrikt.
På SSA:s webbplats https://www.ssa.se/distrikt/ hittar Du en förteckning på distriktsindelningen samt karta.
I radioamatörsammanhang delas Sverige in i åtta olika distrikt. Medlemmarna i SSA (Sveriges Sändareamatörers Förening) har för varje distrikt valt en distriktsledare som Du kan kontakta om Du har frågor om amatörradio. Du kan även kontakta någon av de klubbar som finns i Din närhet.
En förteckning över SSAs distriktsledare och deras vice finns på webbplatsen https://www.ssa.se/ssa/funktionarer/alla-funktionarer/
Sändaramatörerna delar in världen i olika radioländer. Radioländerna sammanfaller inte alltid med den vanliga indelningen i länder. Alla radioländer har en egen serie av prefix.
DXCC-lista (separat webbplats) https://www.ng3k.com/Dxcc/dxcc.html
DX-cluster hämtar information från ett nätverk av datorer jorden runt.
På DX-clustret hittar man all information i realtid om pågående radioaktiviteter på alla amatörradioband.
Systemet fungerar som en informationsspridare från olika radioamatörer och gör sedan datainformationen tillgänglig för alla användare som är anslutna till DX-clustret.
Här några förslag på DX-cluster:
https://rsgb.org/main/operating/dx-cluster/
Vid amatörradiotrafik används ofta förkortningen DX för långt avstånd. Att lyssna på utländska radiostationer, gärna så avlägsna som möjligt, är för många en spännande, utmanande och trevlig hobby. DX är amatörradioförkortningen för "långdistans" och DX-aren strävar i sin hobbyutövning att höra så avlägsna och ovanliga radiostationer som möjligt. DX-hobbyn har förmodligen existerat lika länge som det funnits radiostationer att lyssna på. De flesta DX-are utövar sin hobby på de olika kortvågsbanden, men många erfarna DX-are har specialiserat sig på att med hjälp av mycket långa antenner, försöka avlyssna effektsvaga och i många fall mycket avlägsna radiostationer på mellanvågsbandet. Det finns t o m DX-are som har specialiserat sig på att med jämna mellanrum avlyssna vårt vanliga FM-band, för att under speciella atmosfäriska förhållande lyckas höra stationer som befinner sig på ett avstånd upp till 1800 km, ibland längre.
För den som ännu inte blivit radioamatör finns möjligheten att bli medlem i Föreningen, Sveriges Sändareamatörer, SSA, och få en egen lyssnarsignal. Då har Du möjlighet att skicka lyssnarrapporter (QSL-kort) till de amatörradiostationer som Du hör på amatörradiobanden. Du anger stationens signal, vilken frekvens Du hört dem på, vilket mode SSB/CW/Digi och med vilken signalstyrka Du har hört dem. Dessa lyssnarrapporter skickas på samma sätt som ett QSL-kort.
EchoLink är kanske sändaramatörernas eget lilla skype eller msn. Med programmet EchoLink kan licensierade sändaramatörer över hela världen kontakta varandra via Internet med s k voice-over-IP (VoIP). EchoLink används både av sändaramatörer som sitter vid sin dator med ett headset kopplat till ljudkortet och av sändaramatörer som använder sin amatörradioutrustning för att prata via EchoLink.
Mer information finns bland annat på http://www.echolink.org
All elektrisk utrustning som skall anslutas till elnätet och som är avsedd att säljas till allmänheten måste vara godkänd, CE-märkt, Men kravet på godkännande gäller inte byggsatser för amatörradioutrustning.
Du bör inte arbeta med nätspänningsansluten utrustning om Du inte har kunskap och är säker på vad Du gör. Enligt radioutrustningslagen SFS 2016:392 [12] ska radioutrustning som släpps ut eller tillhandahålls på marknaden inom EU ska vara konstruerad och tillverkad så att den uppfyller föreskrivna krav, ha en EU-försäkran om överensstämmelse och vara CE-märkt.
När CE-märket sätts på en produkt eller en radioutrustning så innebär det att tillverkaren eller importören intygar att alla föreskrivna krav är uppfyllda.
SSA har en Ham Shop där Du kan köpa speciallitteratur, läroböcker, kartor avsedda för sändaramatörer, tröjor, dekaler m.m. Här finns också ett stort sortiment av filter och annat som behövs för att åtgärda olika störningsproblem.
I tidningen QTC kan Du läsa vad som finns att köpa från SSA:s HamShop och även på SSA:s webbplats https://hamshop.ssa.se/
Lördagar klockan 09.00 SNT (svensk normaltid) jämna veckor, sänds HQ-nätet på frekvensen 3705 +/- QRM. Uppehåll görs under sommaren samt över jul- och nyårshelgerna. Här får Du information från styrelsen, kansliet och funktionärerna om pågående och kommande aktiviteter. Som sändaramatör har Du möjlighet att ställa frågor, komma med förslag och ge synpunkter på verksamheten.
Nationella amatörradioföreningar samarbetar internationellt genom IARU, International Amateur Radio Union, som deltar i det viktiga arbetet inom ITU, International Telecommunications Union.
IARU:s viktigaste uppgift är att utveckla och bevaka radioamatörernas intressen i världen ex vis så samordnar man hur olika frekvensband ska användas för olika slag av trafik.
SSA är medlem i IARU och bidrar både ekonomiskt och genom att delta i det internationella arbetet.
Scoutföreningar runt om i världen arrangerar årligen (tredje hela helgen i oktober)
JOTA, Jamboree On The Air (=scoutmöte i luften).
JOTI, Jamboree on the Internet (=scoutmöte via Internet)
JOTA-JOTI är världens största scoutarrangemang med över en miljon deltagare varje år!
Med hjälp av radioamatörer får scouter kontakt med andra scouter både i och utanför Sverige. Det är vanligt att de kontakter som knyts följs upp med brevväxling och kanske så småningom gemensamma läger.
Under JOTA-helgen ställer radioklubbar runt om i Sverige upp och demonstrerar amatörradio för scouter.
här för att lägga till din egen text.
Kortvåg (HF) omfattar både rundradioband och amatörradioband mellan 3,0 MHz - 30,0 MHz.
Läs mer i gruppen A
Rubriken Amatörfrekvenser/Bandplan.
Det tidigare kravet att föra loggbok på alla "körda" radiokontakter upphävdes 1993.
Det finns dock skäl att man trots allt bör föra loggbok. Amatörradioverksamheten bygger på förtroende och då är det värdefullt att man har dokumenterat sin radiotrafik.
Exempel på uppgifter som bör finnas i loggboken:
Om någon annan sändaramatör använder Din station bör Du skriva upp hans/hennes namn och anropssignal i loggboken.
En lyssnaramatör har ofta inte något amatörradiotillstånd för att sända, däremot kan han/hon lyssna och skicka lyssnarrapporter (QSL-kort) till de stationer som han/hon hör. En lyssnaramatör benämns ofta SWL (Short-Wave-Listener). Om lyssnaramatören är medlem i SSA har han/hon en egen lyssnarsignal som består av ett prefix, ett distriktsnummer och ett eget identifieringsnummer. Ex SM3-3697. Lyssnaramatören bor då någonstans i det tredje radiodistriktet i Sverige.
På SSA:s webbplats https://www.ssa.se/distrikt/ hittar Du en förteckning på distriktsindelningen samt karta.
Många sändaramatörer har börjat som lyssnaramatörer eftersom det är en fin väg in i hobbyn. De stora fördelarna med att vara lyssnaramatör är att man:
Meteorscatter är ett annorlunda sätt att utöva amatörradio på. Precis som namnet antyder är meteorer inblandade i detta sätt att "kommunicera".
Till skillnad från ett vanligt QSO hinner man inte prata någon längre stund, eftersom kontaktens varaktighet avgörs av meteorens förmåga att reflektera radiosignalerna.
Ett komplett QSO är när båda uppfattat varandras amatörradiosignal och rapport. Under sommarhalvåret är den sporadiska meteoraktiviteten så hög att man kan räkna med att det är fullt möjligt att genomföra ett meteorscatter-QSO när som helst på dygnet om man har en bra utrustning.
Hur gör man för att få kontakt via meteorscatter? Antingen bestämmer man ett s.k. sked eller så satsar man på random. Random är, som namnet avslöjar, en slumpartad metod. Man chansar helt enkelt på att det finns någon som lyssnar på den s.k. randomfrekvensen, 144.200 MHz för SSB och 144.100 för CW. Denna metod fungerar utmärkt när det är stora meteorskurar på gång. Mellan de stora skurarna är det fullständigt meningslöst att satsa på random. Då är det sked som gäller. Ett sked innebär att man bestämmer med motstationen vilken tidpunkt, frekvens, sändningshastighet och sekvensmetod man skall använda. Vanligast är att man använder 2.5 minutersperioder, och att den som bor i mest östlig longitud börjar sända.
Telegrafi är ett av de äldsta kommunikationssätten. Morsealfabetet härstammar från 1837 då Samuel Morse presenterade sitt första telegrafisystem.
Telegrafin kräver minimal bandbredd, och man kan med enkel utrustning nå långt och telegrafin är utmärkt när det förekommer störningar och är trångt på frekvensbanden.
Morsetecknen består av korta och långa teckendelar samt mellanrum. Man utgår från den korta teckendelen vars längd sätts till en enhet. En lång teckendel skall då vara tre enheter lång, d v s tre gånger längden av den korta teckendelen. Mellanrummet mellan teckendelarna inom tecknat skall vara en enhet långt. Mellanrummet mellan hela tecken inom ord eller teckengrupp görs tre enheter långt. Mellanrummen mellan hela ord eller teckengrupper görs sju enheter långt.
Mer info om morsealfabetet på https://sv.wikipedia.org/wiki/Morsealfabetet
På de högre frekvenserna 50 MHz och uppåt kan man även kommunicera via månen, så kallad månstuds eller studsa mot norrsken.
Mer info ta del bildspel via länken https://usercontent.one/wp/www.hamnews.se/wp-content/uploads/2021/05/EME-Presentation-uppdate-hamnews-v1.pdf
Läs i gruppen A
Rubriken Aurora/Norrsken
Nödsignalering förekommer dagligen i vårt samhälle. Främst tänker vi på nödsignalering när vi hör telefonnumret 112, men nödsignalering kan även förekomma på radio.
Definitionen för nödtrafik på radio är:
Trafik för att förebygga eller reducera ytterligare skadeverkningar vid uppenbar risk för allvarlig person- eller egendomsskada eller då någon är svårt skadad eller i livsfara.
För amatörradiocertifikat krävs kunskaper om Internationella nödsignaler och amatörradioanvändning vid nödtrafik. Sändaramatör ska känna till de internationella nödsignalerna SOS och MAYDAY. I Sverige kan man även ropa ”NÖDANROP”.
Många sändaramatörer anger temperaturen i Fahrenheit.
Till höger en enkel omvandling mellan Fahrenheit och Celsius och vice versa.
PSK31 heter ett trafiksätt ”mode” främst för kortvåg men den har även provats via satellit (Oscar-10). PSK31 har utvecklats av Peter, G4PLX, och Pawel, SP9VRC. PSK31 är en extremt smalbandig fasskifts mode, endast ca 31 Hz bred. Det är en modern och mer avancerad variant av RTTY och kodning och avkodning görs med mjukvara direkt i PC:n.
För att titta på trafiken behöver du bara ansluta en sladd från hörtelefonutgången i mottagaren till PC:ns linjeingång och för att sända ansluts PC:ns linjeutgång via en dämpsats till sändaren mikrofoningång. Då utsänd energi koncentreras i en smal frekvens blir effektiviteten mycket god och man kan vanligtvis upprätta förbindelser med tex. Australien med bara 15 - 20 watts uteffekt.
En mängd olika datorprogram finns med vars hjälp man kan köra PSK.
Mer info https://sv.wikipedia.org/wiki/PSK31
Läs i gruppen A
Rubriken Anropssignal/Prefix
För att få erhålla amatörradiocertifikat/amatörradiolicens måste Du avlägga ett godkänt prov som visar Dina kunskaper i ellära, radioteknik, radioreglementen.
Prov avlägger Du hos Föreningen Sveriges Sändareamatörers provförrättare.
Aktuell provförrättarlista presenteras på SSA:s webbplats.
https://www.ssa.se/utbildning-certifiering/utbildning/provforrattare/
Särskilt vid telegrafikontakter används internationellt överenskomna koder och förkortningar för att minska antalet tecken och ord. Dessutom minskar risken för mottagningsfel på grund av språksvårigheter och störningar.
Q-kodens användning utvecklades redan i mitten av 1800-talet.
Varje Q-kod består av tre bokstäver i bokstavsserien QAA-QZZ.
På en separat webbplats hittar Du Q-förkortningarna
https://en.wikipedia.org/wiki/Q_code
QSL är en förkortning som betyder "Jag kvitterar". Efter en radioförbindelse brukar radioamatörer skicka QSL-kort till motstationen. QSL kortet utgör ett bevis på att man haft kontakt och kortet innehåller upplysningar om frekvens, trafiksätt, signalrapport (om hur bra man hörts), oftast vilken utrustningen som använts och platsen varifrån radiokontakten kördes. Korten kan skickas via posten, men det blir dyrt. De flesta ländernas amatörradioorganisationer har QSL-byråer.
Förmedling av QSL kort till och från hela världen sköts i Sverige av Föreningen Sveriges Sändareamatörer, SSA. Som medlem kan man till ett lågt pris skicka QSL-kort denna väg. För att minska portokostnaderna har de nationella radioorganisationerna i de olika länderna en intern distributionskanal.
Förutom som minne av radiokontakten används korten för att bevisa att man utfört de prestationer som krävs för att vara berättigad av vissa utmärkelser, ex vis "körda" radioländer. Utmärkelserna kan erhållas i form av diplom.
Att samla QSL-kort från vänner över hela världen är en trevlig del av hobbyn.
Läs i gruppen T
Rubriken Tidningen QTC
Radiopejlorientering, även kallad "rävjakt", är en speciell tävlingsform som liknar vanlig orientering, men där skärmarna ersätts av gömda radiosändare. Det gäller att med en liten mottagare bestämma riktningen till sändarna och med karta och kompass finna dem på kortast möjliga tid.
Det förekommer mästerskapstävlingar i SM, NM, EM och VM i radiopejlorientering.
Om Du åker utomlands och vill köra amatörradio kan Du normalt använda din vanliga amatörradiolicens (CEPT-licens) i vissa länder, för närvarande 48 länder, se tabell.
Detta möjliggör för radioamatörer från CEPT-länderna att utöva amatörradio, under korta besök i andra CEPT-länder (normalt 3 månader), utan att behöva ett tillfälligt tillstånd från det besökta CEPT-landet.
Vissa restriktioner gäller dock för olika licensklasser etc. Vill Du veta mer besök European Radiocommunications Office, https://www.cept.org/cept/ som anger vad som gäller för olika länder.
För att köra radio i övriga länder krävs en temporär licens, vilken Du måste ansöka om i det land du ska besöka, respektive lands Post- och telemyndighet, i god tid före avresan så att alla licenspapper är klara när det är dags att åka utomlands.
När man sänder med små mobila stationer som inte alltid har så bra antenner och kanske har låg effekt blir räckvidden inte så lång. Många radioklubbar har därför byggt relästationer på höga platser som ger bra räckvidd. Denna typ av relästation kallas för repeater eftersom den enbart återger sändningarna. Med en bra placerad relästation kan man ha ett täckningsområde på flera mil, trots att man med de mobila stationerna kanske bara kan ha direktkontakt över ett fåtal kilometer. En annan fördel med repeaterstationer är att de ofta fungerar som en gemensam samlingsfrekvens för den lokala radioklubben, staden etc.
På SSA.se hittar Du repeaterförteckningar för 23 centimeters-, 70 centimeters-, 2 meters-, 6 meters och 10 metersbanden. https://www.ssa.se/vushf/repeatrar-fyrar/
Vid radiokontakter vill man veta hur bra man hörs hos motstationen.
Radioamatörer över hela världen använder därför RST-koden.
(Readability-läsbarhet, Strength-styrka och Tone-ton).
T = Tone används bara vid telegrafikontakter.
Läs ovan under
Rubriken Radiopejlorientering/Rävjakt
SSA, är de svenska radioamatörernas intresseorganisation och har cirka 5000 medlemmar. De flesta nationella amatörradioföreningar i världen är sammanslutna till IARU (International Amateur Radio Union), där SSA representerar Sverige. Föreningen arbetar ideellt och är givetvis religiöst och politiskt obunden.
Utöver att vara service- och samarbetsorgan för medlemmarna så sköter föreningen kontakterna med vår tillståndsmyndighet Post- och telestyrelsen och andra myndigheter samt bevakar de svenska sändaramatörernas intressen både inom Sverige och internationellt.
Föreningsarbetet utförs av ideellt arbetande funktionärer, medlemsvalda sektionsledare, distriktsledare och ordförande samt ett kansli med anställd personal, dessutom finns det många funktionärer med specialistkunskaper.
Mer information om SSA hittar du på deras webbplats www.ssa.se
Läs i gruppen U
Rubriken Utbildningsmaterial
Radioamatörerna utgör en samhällsresurs som kan utnyttjas vid nödtillfällen eftersom de besitter trafikrutin och lämplig radioutrustning. Radioamatörer ställer ibland upp på samband vid t ex tävlingar av olika slag. Vi har också läst i tidningar eller hört på radio/TV om att radioamatörer ställt upp och förmedlat kontakter/information vid olika krissituationer och naturkatastrofer.
Radioamatörerna kommunicerar även via satelliter. Redan på 1970-talet använde radioamatörerna egna satelliter för radiokontakter mellan avlägsna orter på jorden. En av de mest kända var rymdstationen MIR. Det finns många satelliter i rymden som används av radioamatörer. För att veta när satelliten kan höras använder man ett satellitspårningsprogram som ger information om passagetider, höjd och avstånd.
En del satelliter har korta passagetider och kort räckvidd medan en del satelliter täcker en stor del av vår värld och har långa passagetider. Man behöver inga höga effekter när man kör satellit och när satelliten är i din närhet så kan du få de mest överraskande kontakter från någon avlägsen del av vår värld.
Numera använder radioamatörerna även egna satelliter för radiokontakter mellan avlägsna orter på jorden. Satelliterna återutsänder de radiomeddelanden som uppfångas från jorden. På så sätt ökar räckvidden. Eftersom höga frekvenser (kort våglängd) används kan antennerna vara små. Påverkan från jordatmosfären är liten vid radiokontakter mellan jorden och satelliterna, och sändarna kan därför ha låg effekt.
Mer information om satelliter hittar Du på AMSAT:s webbplats https://www.amsat.se/
Omvandlingstabell (som pdf-fil) mellan olika beteckningar inom Hertz, Volt, Ampere, Farad, Henry, Sekund, Watt och Ohm.
SOTA, Summits On The AIR, är en ny amatörradioföreteelse som går ut på att köra radio till eller från olika bergstoppar”. Det började 2003 med några sändaramatörer i Storbritannien kombinerade sitt intresse för friluftsliv, höga berg och amatörradio. Resultatet blev diplomprogrammet SOTA. Det hela går ut på att kontakta amatörradiostationer som befinner sig på bergstoppar. En lista finns framtagen över vilka berg som är godkända. Grundregeln är en lägsta höjd på 150 meter jämfört med omgivningen. Sverige är indelat i 9 regioner.
SM5KRI/Krister handhar all dokumentation om bergstopparna i Sverige SOTA-SM
https://www.ssa.se/wp-content/uploads/2020/08/ARM-Sweden.pdf
Den officiella SOTA webbplatsen är
http://www.sota.org.uk/
Förekommer störningar på exempelvis radio/TV i närheten av en amatörradiostation blir radioamatören ofta misstänkt för att ha förorsakat störningarna.
Störningar kan delas in i två kategorier:
Åtgärder
Man bör så snart som möjligt ta reda på om störningarna har något samband med det egna radiokörandet. Om så är fallet, kontrollera om det är något fel på den egna utrustningen.
Även om det inte är fel på den egna utrustningen så är trots allt den, en del av orsaken till störningen och man bör hjälpa till för att lösa den uppkomna situationen.
Störningslådor
SSA har tagit fram störningslådor som kan användas för att lokalisera och åtgärda störningar. Kontakta SSA:s distriktsledare i Ditt distrikt för vidare information.
https://www.ssa.se/ssa/funktionarer/alla-funktionarer/
Läs i gruppen L
Rubriken Lyssnaramatör/SWL
Läs i gruppen M
Rubriken Morse - Telegrafi
Varje månad utkommer Föreningen Sveriges Sändareamatörers (SSA) tidning QTC. Tidningen innehåller information och artiklar om teknik och reportage från bland annat DX-expeditioner. Där hittar Du också regler för diplom och tävlingar med resultatlistor. Du finner också annonser på nya och begagnade radioutrustningar från både företag och enskilda amatörer. Är Du medlem i SSA:s får Du tidningen utan extra kostnad.
https://www.ssa.se/ssa/tidningar/
Läs i gruppen U
Rubriken UTC/GMT/Tidsangivelse
Utöver Q-förkortningarna förekommer även andra internationella trafikförkortningar, vanligen av engelska ord. sändaramatörer använder sig även av dessa förkortningar.
Förkortningarna bör inte användas i onödan, eftersom operatören vid motstationen kan få svårt att förstå meddelandet.
Tabell över de vanligaste trafikförkortningarna
Radioamatörerna använder många olika sätt att "prata" med varandra. Det kan till exempel vara via text-, tal- eller bildöverföring.
Textöverföring
Telegrafi (MORSE), Telefax (RTTY), Data (ex.vis AMTOR, PACKET, PSK31/63/128, FT8/FT4)
Talöverföring
Telefoni (SSB, FM)
Bildöverföring
Fax, TV (SSTV, ATV)
Lagar, förordningar och föreskrifter
För all elektronisk kommunikation finns det en gemensam lag: ”Lagen om elektronisk kommunikation 2003:389”.
Även amatörradion faller under denna lag. I första hand utgör den underlag för de föreskrifter som Post- och telestyrelsen utfärdar för amatörradio.
Tystnadsplikt - Innehållet i en radioförbindelse skyddas av Lag om elektronisk kommunikation (LEK) 2003:389.
I LEK regleras tystnadsplikt för radiobefordrade meddelanden. Den som i annat fall än som avses i 20 § första stycket och 21 § i radiomottagare har avlyssnat eller på annat sätt med användande av sådan mottagare fått tillgång till ett radiobefordrat meddelande i ett elektroniskt kommunikationsnät som inte är avsett för honom eller henne själv eller för allmänheten får inte obehörigen föra det vidare.
Tystnadsplikten gäller alla radiomeddelanden som avlyssnats, oavsett ursprung. Detta innebär att om du själv varit part i radiomeddelandet eller om radiomeddelandet var en nyhetsbulletin avsett för många så får du föra det vidare.
En stor del av radioamatörhobbyn bygger dock på radiokommunikation med andra och att andra kan höra dig när du sänder. Därför är mycket accepterat inom amatörradio som annars skulle vara förbjudet. Tips om rara DX, tips om någon som ropar CQ, QSL från lyssnaramatörer, att berätta att du hörde någon ha förbindelse med någon annan anses därför normalt inte vara ett brott mot tystnadsplikten.
Den som i samband med tillhandahållande av en elektronisk kommunikationstjänst, har fått del av eller tillgång till innehållet i ett elektroniskt meddelande, inte obehörigen får föra vidare eller utnyttja det han fått del av eller tillgång till.
Naturligtvis så tävlas det inom amatörradion. Amatörradioföreningar i olika länder anordnar regelbundet olika slags tävlingar. I tal, telegrafi och digitala moder finns en uppsjö av tävlingar att delta i. Avsikten med dessa är att stimulera tävlingsintresset hos sändaramatörerna och att höja aktiviteten på amatörradiobanden. Det underlättar också vid "jakten" på ett speciellt radioland eller något speciellt diplom. Målet i tävlingen är att få så många (QSO) kontakter som möjligt under en viss tid.
CQ World Wide är ett exempel där hela världen deltar under 48 timmar. Segrarna där brukar få några tusen kontakter under den tiden. Det finns olika tävlingsklasser att delta i, du kan tävla själv eller vara fler operatörer på samma station eller ha fler sändare igång samtidigt. Det finns även tävlingar inom Sverige att vara med i.
Vill Du veta vilka tester, se ex.vis PG7V Contest kalender
SSA har tagit fram ett speciellt utbildningsmaterial - en utbildningskasse som innehåller:
Se www.ssa.se/utbildning-certifiering/utbildning/utbildningsmaterial/
Eftersom världen är indelad i 24 tidzoner, vardera med en timmes tidsskillnad, uppstår problem om man alltid anger radiokontakten i sin egen lokala tid, exempelvis på QSL-kort, i tävlingar, i beräkningar när man följer satelliter etc. Tidzonerna utgår från en nollmeridian som går genom orten Greenwich i England.
Du bör därför ange tiden i UTC (Universal Time Coordinated). En något äldre beteckning för UTC är GMT (Greenwich Mean Time). Vill man förkorta det hela kan man ange bara U eller Z. Alla dessa beckningar UTC, GMT, U och Z är samma sak nämligen engelsk normaltid.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Koordinerad_universell_tid
Läs i gruppen R
Rubriken Reciproka licenser/CEPT-länder/Förklaringsbrevet/Utlandsresa med amatörradiostation
När man erhållit sin amatörradiosignal och börjar som ny sändaramatör kan det tyckas som en stor investering att köpa både radiostation, antenner och övrig utrustning. Men man behöver oftast inte köpa allt på en gång och det finns en stor begagnadmarknad. Man börjar kanske med lite enklare utrustning och känner sig för, men rådfråga gärna en erfaren sändaramatör innan Du köper en begagnad utrustning. Om Du inte känner någon sändaramatör kontakta i så fall närmaste radioklubb så får Du säkert hjälp.
Enligt Post- och telestyrelsen, PTS, definition menas med amatörradiotrafik
- icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven i personligt intresse och utan vinningssyfte.
Amatörradio är en hobby som utövas av ca 3 miljoner personer i hela världen. I Sverige finns drygt 11000 sändaramatörer, varav ca 5000 är medlemmar i Föreningen Sveriges Sändareamatörer, SSA. Ålder, yrke, kön, var du bor, spelar ingen roll, det är det gemensamma intresset för amatörradio som är drivkraften.
Amatörradion har funnits sedan radions barndom. Många landvinningar har gjorts under åren. Från början dominerade telegrafin, numera används många olika slags sändningssätt. Grunden för en sändaramatör är intresset för tekniska experiment, kontakter med andra människor och språk. Många har här grundlagt ett intresse för ett framtida yrke. Dagens teknik har revolutionerat amatörradion och utvecklingen går snabbt framåt, inte minst när det gäller digitala trafiksätt och satellittrafik.
Vem som helst kan bli sändaramatör. Det handlar
om en vilja att utforska det okända och om att lära sig nya saker. Möjligheterna för sändaramatörer har under åren ökat. Idag finns det tilldelade frekvensband allt från långvåg, mellanvåg, kortvåg och upp till mycket höga frekvenser (mikrovågor).
För att inneha och använda en radiosändare krävdes före 2004-09-30 ett amatörradiotillstånd utfärdat av Post- och telestyrelsen, PTS. Från 2004-10-01 utfärdas amatörradiocertifikat/licens av Sveriges Sändareamatörer, SSA efter delegation från PTS.
Wikipedia beskriver Amatörradio
Amatörradio är en hobby i radioteknik med två huvudgrupper av utövare,
- Lyssnaramatör och
- Sändaramatör (även kallad Radioamatör)
Ordet ”Amatör” i detta sammanhang, syftar till att göra en avgränsning mot de som använder radio i sitt yrke. Amatörradio är en strikt icke-kommersiell verksamhet.
Bra Böckers lexikon ger följande definition:
"Person som för nöjes skull bedriver radiotelegrafi eller radiotelefoni på kortvågsbanden."
Det är sant att vi sysslar med telegrafi och telefoni men vi har också under lång tid skickat texter och olika typer av bilder mellan oss. Sedan datorerna kom med in i hobbyn är det många som kopplar ihop datorn med radion och amatörerna pratar med andra via tangentbordet.
Det är riktigt att vi använder oss av kortvågsbanden, men de flesta sändaramatörerna börjar oftast på lite högre frekvenser för sina första experiment. Många har en radiosändare för 145 eller 432 MHz, många av dessa radiostationer är monterade i bilar.
En annan del av vår hobby är att experimentera och bygga antenner, mottagare, sändare eller annan utrustning som kan förbättra våra möjligheter att använda vår radioutrustning.
En sändaramatör (även kallad radioamatör) är en person som före 2004-09-30 har amatörradiocertifikat och amatörradiotillstånd för att få använda amatörradiosändare. Efter 2004-10-01 utfärdas amatörradiocertifikat/licens för att få använda amatörradiosändare.
I Sverige var det tidigare Post- och telestyrelsen, PTS, som utfärdade amatörradiotillstånd samt tilldelade anropssignaler. Efter 2004-10-01 utfärdas amatörradiocertifikat/licens av Föreningen Sveriges Sändareamatörer, SSA efter delegation från PTS.
Amatörradiocertifikat/licens är ett slags "eterns körkort", ett kompetensbevis som ges efter examination inför särskild provförrättare. Kunskaper krävs i elsäkerhet, reglementen, elteknik, radioteknik och elektriska säkerhetsbestämmelser.
I Sverige finns det endast en certifikatklass, Amatörradiocertifikat/licens. Ett kunskapsbevis utfärdat och godkänt av Föreningen Sveriges Sändareamatörer, SSA efter delegation från PTS.
Vem som helst kan bli sändaramatör. För amatörradiocertifikat/licens, avlägger Du prov hos någon av Föreningen Sveriges Sändareamatörers, SSA:s, provförrättare.
Många radioklubbar anordnar kurser. Hör med din närmaste radioklubb om de har någon kurs som passar Dig.
Det finns ingen nedre åldersgräns men eftersom det krävs kunskaper i elektricitetslära, radioteknik samt reglementen och tror vi att Du bör ha gått årskurs 9 för att kunna avlägga provet.
Amatörradiocertifikat/licens ger tillgång till samtliga frekvensband. Här krävs kunskaper i elsäkerhet, reglementen, elteknik och radioteknik.
För Amatörradiocertifikat/licens behöver Du kunna lite om olika antenntyper, vågutbredning på olika frekvensbanden och vad som påverkar vågutbredningen, samt veta hur man beräknar och tillverkar en enklare antenn. Grundläggande kunskap om hur en sändare/mottagare är uppbyggd (schematisk). Dessutom måste Du lära dig några trafikförkortningar och radioreglementet.
För att klara certifikatet bör du ha matematikkunskap som motsvarar årskurs 9 i grundskolan. Du kan studera hemma eller också kontaktar Du närmaste radioklubb och hör om de har någon utbildning som Du kan delta i.
SSA har tagit fram utbildningsmaterial.
Du avlägger prov hos någon av Föreningen Sveriges Sändareamatörers, SSA:s, provförrättare. Förteckning över provförrättare finns på SSA:s webbplats.
När Du klarat provet erhåller Du ett amatörradiocertifikat/licens, vilket är ett dokument som utfärdas som bevis för att man har en viss kompetensnivå och som krävs för att få använda en radiosändare avsedd för amatörradiobanden. Nu erhåller Du också en anropssignal/amatörradiosignal.
Du kan studera hemma eller också kontaktar Du närmaste radioklubb och hör om de har någon utbildning som Du kan delta i.
Som licensierad sändaramatör har Du möjlighet att få kontakt med tusentals likasinnade runt om i världen. Du kan få kontakt med någon annan sändaramatör i samma stad/by eller i Europa, Afrika eller Amerika inom några minuter. Kontakterna kan ske via långvåg, mellanvåg, kortvåg eller på VHF/UHF. Hobbyn är väldigt bred och det finns många olika inriktningar. Du kan bygga egna antenner och utveckla radiokörandet, försöka samla så många radiokontakter i olika delar världen som möjligt, delta i någon av de tävlingar som anordnas. Med datorernas hjälp är det många som kopplar ihop datorn med radion och pratar/chattar med andra via tangentbordet.
Amatörradio är en hobby, som är särskilt inriktad på radiokommunikation. Det är lätt att få vänner med amatörradions hjälp. Den når över alla gränser och vid resor besöker sändaramatörerna gärna varandra.
Du får god träning i att tala främmande språk. Vid kontakt med sändaramatörer utanför Sverige kommer Du vanligtvis att använda engelska, men Du får även möjlighet att träna på många andra språk om Du vill. Genom sin natur bidrar hobbyn till ökad förståelse mellan olika länder och folkslag.
Copyright © 2021-2024 SM3LIV Ulla Norrmén
